Sandra

Idag har vi alltså först varit på könsultraljud och sedan var jag hos barnmorskan. Ultraljudet gjorde vi på Storken där jag även går hos barnmorskan så vi hade fått en tid precis innan jag skulle in och träffa henne.

Och ja resultatet var precis som både jag och Robert trodde, och farfar. Vi ska få en liten flicka!! Det känns jättekul. Direkt hon började med undersökningen så svepte hon förbi bebisen underifrån, förmodligen för att hon själv ville kolla lite snabbt vad det var. Dock var hon inte tillräckligt snabb för både jag och Robert helt ovetandes om varandras tankar tyckte vi såg direkt att det var en flicka. Hon sa inget då och inte vi heller eftersom man såklart inte var säker.

Sedan lite senare så frågade vi om det inte var så att hon redan hade kollat vad det var för att vi tyckte oss ha sett det, och visst var det så. Så då fick vi gissa och vi båda hade rätt.

Allt annat såg också jättebra ut. Hon gick igenom allt och det hade vuxit som det ska. Vikten på bebisen uppskattade hon till 754 gram vilket är bra för den vecka jag är i nu.

När jag skulle in till barnmorskan så gick Robert och Hugo ner på stan och uträttade lite ärenden. Allt gick bra hos barnmorskan också. Blodtrycket var bra, järnet låg på 125, blodsockret på 5,5 och jag har ökat 8 kg i vikt sedan inskrivningen. Bebisens hjärtljud låg på 152 slag/min och mitt sf-mått nu i vecka 26 (25+0) var 26 cm, vilket är ganska högt, mellan mittenkurvan och den översta. Men sånt kan ju ändras och det finns ju inget som säger att denna lilla inte blir lite större än vad Hugo var vid födseln.

Vi är så lyckliga!