Dubbelsidig öroninflammation

Det är vad stackars Hugo har! Det var visst inte bara biverkningar av vaccinet som spökade.

I torsdags kom ju som jag skrev tidigare febern men efter att hela helgen gått utan det minsta förbättring, snarare försämring så började jag undra om det verkligen inte var något annat också. Han hade 40 graders feber till och från och var superhängig.

Pillade lite på hans öron varpå han började gråta och då förstod jag att det förmodligen var öroninfalmmation. Jag ringde till sjukvårdsrådgivningen direkt och vi fick en tid på jourmottagningen drygt en timme senare.

Robert och Hugo åkte iväg och det visade sig vara dubbelsidig öroninflammation som var ganska långt gången.

Efter bara en dos pencillin innan sängåendet i söndags så var han redan nästan sig själv igen när han vaknade på morgonen. Hela dagen igår var feberfri förutom på kvällen då han var lite varm.

Idag är han pigg och glad och har dessutom ätit frukost. Han är hemma från dagis men får han ingen feber under dagen så kan han nog gå dit i morgon.

I helgen var också Roberts föräldrar här. Robert och hans pappa byggde staket runt vår uteplats och Hugo myste med sin farmor. Det var väldigt snällt av dom att hjälpa oss med både staketbygget och med sjuka Hugo. Dom tog också Hugo under natten så att vi fick sova lite mer. Han vaknade i ett så det blev inte mycket sömn för dom.

I söndags innan dom åkte hem igen så passade vi på att låna bilen och åka iväg och handla. Hugo fick såklart stanna hemma eftersom han var sjuk men Selma följde med. Hon var jätteduktig och sov hela tiden.


Sjukling

I fredags (förra veckan) var vi ju på bvc på 18-månaderskontroll med Hugo där han även fick mässlingsvaccinet. Hon sa då att biverkningar så som feber kunde komma efter 6-7 dygn. Igår efter 6 dygn så kom feber som en blixt från en klar himmel. Han hade varit som vanligt hela dagen men på eftermiddagen när han och Robert kom hem från affären så var han helt plötsligt jättehängig.

Jag behöver nog inte säga att natten var hemsk! Hugo vaknade hela tiden och bara grät och grät, helt otröstlig. Och självklart vaknar ju Selma en hel del på nätterna också eftersom hon är så liten än. Det var inte en natt jag vill ska upprepas.. Vid 3-tiden i natt hade vi Rorri racerbil igång på tv:n här hemma, det var det enda som fick honom att sluta gråta, och efter x antal timmar av gråt och noll timmar av sömn så är man beredd att göra vad som helst.

Idag har det inte varit mycket bättre, han har gnällt och gråtit i princip hela tiden. Både Robert och jag har fruktansvärd huvudvärk och vill inte något annat än att få sova. Tänk hur underbart det vore att få sova åtmintone en halv natt i sträck!

Nu har Hugo precis lagt sig. Hoppas han sover bra i natt och att han är frisk i morgon.

I morgon kommer Roberts föräldrar hit och stannar kvar till på söndag. Robert och hans pappa ska bygga ett staket runt vår uteplats. Hugo kommer bli så glad när dom kommer och det vore ju kul då om han är lite piggare än idag.

Vi ska sätta oss framför tv:n och kolla lite och amma och hoppas på att Selma känner för att somna om inte allt för länge så att vi kan komma i säng ganska tidigt.


Onsdag 21/4

Det blir inte mycket tid över till att skriva här som ni kanske har märkt. Det är fullt upp hela tiden med två små barn, den ena som det är full fart på och den andra som absolut inte vill ligga någon annanstans än PÅ sin mamma.

Idag har jag fruktansvärt ont i huvudet och det går inte över med alvedon heller. Det känns som att mitt huvud ska sprängas.

Hugo har varit på dagis både igår och idag och för första gången sedan han började där så har han inte varit ledsen vid lämning någon av dagarna, det känns jättebra. Antingen trivs han där eller så tycker han att det är så fruktansvärt tråkigt och hemskt hemma. Nej då, hemma vet vi att han gillar att vara också, han är alltid lika glad när man kommer och hämtar honom och springer och hämtar sina kläder och skor och vill hem.

Under tiden som Hugo var på dagis så badade jag Selma, det gick bra och nu är hennes navel så ren och fin. Den tappade hon när hon var 6 dagar gammal men det har varit en sårskorpa sedan dess, men nu är den helt borta.

Robert går i skolan till kl 21.00 idag vilket innebär att jag kommer att vara ensam med barnen hela eftermiddagen och kvällen. Det har jag varit två gånger innan då han gått till 21. Det är lite knöligt vid Hugos läggning eftersom Selma garanterat utan undantag bestämmer sig för att vara vaken och skrika av akut hunger just precis då, och kan absolut inte tänka sig att vänta de få minuter de tar att borsta tänderna, byta blöja och lägga Hugo.

Hugo sover fortfarande middag, han verkar vara väldigt trött idag.

Nej nu hör jag hur han låter inne i sitt rum så nu måste jag gå in till honom!


Såhär ser det ut utanför vårt fönster just nu! Inte okej!..


Hugo i måndags när vi var ute och lekte i lekparken!

Påväg ut



Selma


18-månaderskontroll

Idag har Hugo varit på 18-månaderskontroll på bvc.

Vikt: 11510 gram
Längd: 84 cm
Huvudomfång: 48,7 cm

Han har gått upp 1,5 kilo och vuxit 5,5 cm sedan 1-årskontrollen så det var ju jättebra!

Snart ska vi grilla för första gången i år. Det blir fläskfilé, rostade rotfrukter i ugn och tzatsiki.

Onsdag 14/4

Igår var vi med Selma på sitt första bvc-besök. Det gick bara bra och hon hade gått upp till sin födelsevikt nu, ökat 180 gram sedan i fredags på återbeöket på bb. Vi ska dit nästa gång på torsdag nästa vecka.

Under tiden som jag och Selma var inne på bvc så var Hugo och Robert inne på öppna förskolan och åt mellis och lekte. Hugos farfar kom dit en stund också och när öppna förskolan stängde så tog han och Hugo en promenad hem medan Robert var och handlade och jag gick hem i förväg för att mata en hungrig liten bebis.

Natten till idag har varit betydligt mycket bättre än föregående nätter. Inatt vaknade Selma bara två gånger och åt och sedan somnade hon om relativt snabbt. Med andra ord har jag fått sova för en gångs skull. Dessutom tog vi sovmorgon till kl 9. Robert lämnade Hugo på dagis kl 8 och sedan åkte han direkt till skolan.

Kl 12 skulle jag hämta Hugo på dagis. Robert hade lämnat enkelvagnen där så då kunde jag ju inte ta syskonvagnen dit, för då hade jag haft två vagnar att släpa på hem. Så jag tog Selma i bärsjalen och där trivs hon verkligen att vara. Väldigt smidigt måste jag säga. Robert slutade lite tidigare innan lunch så han kom hem hit strax innan kl 12 och följde med till dagis han också. Hugo blev väldigt glad över att se oss när vi kom och tog genast fram sina "brum brum" skor som han kallar dom.

Nu ligger båda barnen och sover och Robert är i skolan igen så det är väldigt tyst och lugnt här just nu.

Jag ska passa på att ringa till Trygg hansa så att jag får mina pengar för sjukhusvistelsen. Vi har också fått hem pappren från skatteverket om Selmas fyra sista siffror i personnummret samt registreringen av hennes namn. Hennes fullständiga namn kommer att bli Selma Cecilia Erica Johansson.


Vår fina dotter!


Tisdag 13/4

Nu är Selma redan 9 dagar gammal, om tiden gick fort när man hade ett barn ska man inte tala om hur fort den går nu. Man hinner knappt gå upp innan det är dags att gå och lägga sig igen, och ingenting har man fått gjort känns det som. Men det tar ju ett tag innan man kommer in i några rutiner och då hoppas jag att det ska finnas tid för mer.

Hugo sover hur bra som helst på nätterna, från att ha vaknat minst ett tiotal gånger per natt oftast så vaknar han numera endast en gång och det är framåt morgonen. Vi kan knappt tro att det är sant!

Selma däremot tycker att natt är dag och tvärt om. I natt var hon klarvaken från kl 02.30 till kl 06.30, och likaså jag. Hon skriker inte men hon vill absolut inte sova och äter och bajsar om vart annat. Kl 06.30 vaknade dessutom Hugo så om det inte vore för att Robert är ledig idag och Hugo skulle till dagis så hade det inte blivit många timmar sömn för mig. Jag och Selma sov vidare till strax innan 10.

Robert lämnade Hugo på dagis och sedan åkte han till skolan för att sätta sig och skriva på en rapport. Här hemma varvades förmiddagen av matning och dusch/bad. Selma verkade inte störtförtjust i badet men hon verkade inte ogilla det heller. Inget skrik.

Nu är Robert hemma, Hugo och Selma ligger och sover och jag ska strax börja med maten. Spaghetti med köttfärssås.

För övrigt så går det fortfarande superbra mellan Hugo och Selma. Hugo verkligen visar att han tycker om henne och det är så underbart att se. Ni ska få se ett par bilder här nedan på äkta syskonkärlek.

Såhär drygt en vecka efter förlossningen så känner jag mig precis som vanligt igen och jag har redan gått ner 13 kg av de 17 kg jag gick upp under graviditeten. Nu är det bara lite på magen kvar, dels livmodern som inte är helt ihopdragen än. Såhär fort gick jag inte ner i vikt förra gången. Jag minns att när han var 2½  månad när jag var på efterkontroll så hade jag gått ner 14 kg av de 19 kg jag gick upp då. Testade ett par av mina jeans som jag hade innan graviditeten igår och det var bara några millimeter från att få igen dom. Hoppas magen försvinner snabbt.










Onsdag 7/4

Nu har vi varit hemma ett par dagar och lite smått börjat komma in i livet som tvåbarnsföräldrar. Det är stor skillnad på när vi kom hem med Hugo från bb och nu, då kunde man anpassa allt efter honom, sova när han sov osv. Den här gången får man helt enkelt låta bli att sova. Nu ska jag inte överdriva men det är inte många timmar jag har sovit sedan förlossningen. Inatt sov jag nog sammanlagt 1-2 timmar. Jag förstår inte hur jag trots det kan vara så pass pigg.

Hugo har varit jätteduktig på nätterna och vaknat endast någon enstaka gång. Det är jättebra för att vara honom som ni förmodligen vet vid det här laget. Selma däremot verkar tycka att det är på natten som man ska vara vaken och ligga och titta och äta hela tiden. Men det går ju över så småningom, det är ju såhär i början när man ammar.

Allting har funkat jättebra med Hugo, han ser så glad ut hela tiden när Selma är med. Han pussar på henne och klappar på henne fint. När han sitter i den nya syskonvagnen som just nu står i vardagsrummet så är han helt överlycklig och pekar på liggkorgen och vill att Selma ska ligga där i. Han klättrar upp i den flera gånger per dag och vill att hon ska ligga bredvid honom. Inte en endaste gång hittills har han varit våldsam mot henne eller visat det minsta ilska mot henne. Det känns väldigt bra att han verkar tycka så mycket om henne.

Selma är en riktig mysbebis som bara vill vara nära en hela tiden och helst av allt amma. Amningen funkar jättebra och det hoppas jag den kommer fortsätta att göra.

Idag har Linnea varit här och hälsat på. Hugo blev glad att se sin faster när vi var och hämtade honom på dagis. Och vi också såklart! Vi träffar ju inte henne så jätteofta nu när hon bor i Uppsala.

Nu sover båda barnen och vi ska kolla på film! Selma sover nog dock inte så länge till men hon får gärna vara med och mysa framför filmen.


Selma 3 dagar gammal!


Förlossningsberättelse!

I fredags vid kl 04.30 vaknade jag och gick upp på toa och drack vatten. Sedan skulle jag lägga mig igen men kunde inte somna om eftersom jag kände värkar med 10 minuters mellanrum. Inte jätteonda men helt klart kännbara.

Strax innan kl 6 så gick jag upp och tog ett bad. Värkarna gick inte över men kom lite glesare. Efter badet tog jag två alvedon och gick och la mig igen. Värkarna fortsatte men kom oregelbundet med 8-20 minuter mellan.

Vid kl 10 avtog värkarna och jag lyckades sova ett par timmar.

Vid kl 17 när vi åt mat så kom värkarna tillbaka igen och var relativt regelbundna med 7-10 minuter mellan. Vi ringde Roberts föräldrar och förvarnade eftersom dom skulle vara barnvakt och de har ju två timmars bilväg hit.

kl 19.30 ringde vi dom igen och sa att dom fick åka. Strax innan kl 22 var dom här.

Direkt dom kom hit åkte vi in till förlossningen. Väl där fick jag ligga med ctg. Jag hade starka värkar, två på 10 minuter. Jag undersöktes men var bara öppen 3 cm och tappen var ganska bakåtriktad. Men eftersom jag ändå hade så pass mycket värkar så skrev barnmorskan in mig. 

Efter några timmar utan vidare mycket förändring bestämde vi oss för att åka hem och försöka vila lite. Att ligga i förlossningsrummet när det inte händer nått är ju inte speciellt kul.

Under natten blev det inte mycket sömn. Hade värkar var 10:e minut som gjorde riktigt ont. Men det gick fortfarande att genomlida.

Vid kl 10 på lördagen så fick vi komma in på en undersökning igen för att se om något hänt under natten. Jag var då öppen 4 cm men värkarna var glesare och gjorde inte alls särskilt ont längre, inte ondare än tidigare i alla fall. Barnmorskan sa att för omföderskor kan man ha väldigt starka förvärkar och vara öppen så mycket som 4 cm ett tag även om förlossningen inte är riktigt på gång än.

Jag fick lite starkare tabletter samt en insomningstablett som jag skulle ta innan jag skulle gå och lägga mig på kvällen om jag fortfarande hade ont, så att jag fick vila ut mig.

Under dagen var det relativt lugnt. Det kändes verkligen som att det höll på att lägga av helt. Värkarna kom inte tätare och gjorde inte ondare än tidigare.

Framåt kvällen började dom vara mer smärtsamma och hålla i sig längre stund. När Selma rörde på sig (vilket hon gjorde väldigt mycket) kändes det som att jag ville dö! Speciellt när hon gjorde det under en värk. Där snackar vi smärta!!

Pratade med förlossningen innan jag gick och la mig huruvida jag skulle ta sovdosen eller inte och hur den skulle påverka mig om det satt igång på "riktigt" när jag väl hade tagit den. Hon försäkrade mig om att den bara hjälpte till vid insomnandet och att man inte alls kände sig konstig eller så utav den. Hon sa att jag skulle ta tabletten och vända bort klockan och bara slappna av och försöka sova.

Jag tog tabletten och gick och la mig. Robert har sagt att jag somnade på typ två sekunder.

Jag vaknar av total panik. Jag inser att jag vaknat jag vet inte hur många gånger och haft sjukt smärtsamma värkar. Känner mig helt "groggy" och fattar typ inte vad som händer. Slår till Robert som jag tror sover (i väckningssyfte) och säger att "NU! måste vi åka, jag dör!" Han har tydligen klockat värkarna eftersom han sett att jag vaknat hela tiden och de kommer med 5 min mellan och gör sjukt ont.

Vi åker på en gång och kommer dit när kl är 23.30. Jag känner mig fortfarande helt yr av sömntabletten men det håller på att gå över.

Jag undersöks och är öppen 6 cm och tappen är helt utplånad.

Ctg kopplas in. Värkarna kommer hela tiden, känns som att jag inte får någon paus från dom alls. Jag ber om lustgas som hjälper mig att fokusera på något annat men hjälper inte särskilt mycket mot smärtan. Delvis för att värkarna kommer så tätt att jag inte hinner känna när värken är på gång och kan börja andas gasen i tid.

Ber om EDA så fort som möjligt eftersom jag känner att det kommer att gå snabbt och jag vill gärna hinna få den då mina värkar gör mycket ondare än förra förlossningen.

kl 02.20 går mitt vatten.

Barnmorskan tycker att jag ska gå och försöka kissa. Jag gör det och när jag sitter på toan så säger jag att jag nog måste bajsa också. Det trycke på som bara den och jag kan inte stoppa det. Barnmorskan säger att jag måste resa mig upp för att hon inte vill att jag föder i toan.

Jag får ställa mig mot en gåstol och hon känner efter och säger att hon känner bebisens huvud. Vi får också känna.

Bara ett par minuter senare är hon född, kl 02.55! Sammanlagt 5 minuters krystvärkar. Det gjorde inte ont alls!! Känns jättekonstigt då krystningarna var det som jag tyckte var mest smärtsamt vid första förlossningen.

4370 gram, 53 cm lång, 35,5 cm i huvudomfång.

Sprack bara lite lite grann och behövde sy ett par stygn.

Om man bortser från alla "förvärkar" så var den här förlossningen så bra som man kan tänka sig (i alla fall som jag kan tänka mig), den gick snabbt från att vi kom in på förlossningen och det jag var rädd för (krysningarna) gick hur bra som helst. Barnmorskan var helt underbar!

Nu är hon här!

Igår den 4/4 kl 02.55 föddes lilla Selma! Hon vägde 4370 gram och var 53 cm lång.



Utelek!

Vi har äntligen tagit bort den stationära datorn från vårt skrivbord som vi numera har ute i vardagsrummet. Nu har vi våra två bärbara står här istället och det blev verkligen så mycket bättre. Den stora klumpedunsen är uppställd i förrådet. Det är därför det från och med nu kommer att bli lite mer bilder här i bloggen. På den andra datorn kunde jag inte lägga in bilderna från kameran.

Efter middagen idag som blev fiskpinnar med potatismos, gräddfilssås och rivna morötter så gick vi ut hela familjen och lekte. Hugo tycker det är superkul att vara ute nu när man kan springa runt utan all snö. Det åktes rutschkana, gungades, klättrades genom rör och sprangs upp och ner för kullar.

Att springa upp och ner för kullarna var nog det som han tyckte var allra roligast. Han bara tjöt av glädje när benen knappt hängde med för att det gick så fort. Det är verkligen kul att se honom när han har så roligt. Tänk att han redan är så stor att han kan vara ute och leka på det här sättet.

Behöver jag säga att det blev skrik och panik när det var dags att gå in igen? Det blev det..

Nu ligger han och sussar så sött.

Här kommer lite bilder från när vi var ute!








Potatismos är gott tycker Hugo. Här slickar han av vispen.


Torsdag 1/4, BF+1

Ingen bebis än..

Idag är det inget roligt väder ute, det har regnat och är grått och trist. Hugo hämtades precis från dagis och åt en macka innan han gick och la sig. Påskbordet dom hade fått till lunch hade tydligen inte fallit honom i smaken. Nu sover han så gott i alla fall.

På förmiddagen har jag och Robert bara tagit det lugnt. Jag läste klart Tårtgeneralen av Filip och Fredrik. Den var väldigt underhållande måste jag säga. Aningens seg och ointressant i slutet men det gjorde ingenting eftersom den stundtals var hysteriskt rolig. Det är svårt att hålla en sådan nivå rakt igenom hela boken. Sedan sov vi en stund, väldigt väldigt skönt och välbehövligt.

Vad vi ska hitta på idag har jag inte en aning om. Föda barn tycker jag vore en bra idé men det verkar inte bebisen hålla med om. Det är ju trots allt hon som måste se till att det händer i så fall.

Nu ska vi äta köttfärssås och spaghetti.

Lite bilder på Hugo från de senaste dagarna!


Ute och leker!


Hugo är på Hemköp och handlar! Undrar vem han ska köpa kaffefilter till? Inte är det till mamma och pappa i alla fall, kanske till farfar och farmor?

Att krypa in i köksskåp är kul!


RSS 2.0