Sandra

Selma sover. Hugo sover. Robert pluggar. Jag sitter här och har inget vettigt alls för mig. Funderar på om jag antingen ska läsa liggandes i soffan eller liggandes i ett varmt bad, svårt val det där. Frågan är om jag orkar vänta på att vattnet ska tappas upp.

Innan Selma somnade bjöds det på "bajsfest" här hemma. Jag hade precis bytt blöja på Selma och lät henne vara utan en stund för att lufta rumpan lite. Jag låg i sängen och lekte med henne och hade henne över mina knän och hissade henne i luften.

Helt plötsligt när jag ligger och busar med henne så märker jag att jag har bajs på mina strumpor. Lyfter lite på henne och ser att det även är bajs på hela hennes ben och pyjamas som hon har delvis på sig. Jag som låg och tänkte att hon säkert skulle lyckas kissa på mig, men bajsa, näe så långt trodde jag inte hon var beredd att gå. Efter lite klädombyte för oss båda samt rengöring så var det vällingdags och tack och god natt.

Hugo har fortfarande väldigt ont i öronen och har varit väldigt gnällig och grinig idag. Han har velat en sak och har han fått som han vill då så har det ändå inte varit riktigt bra. Dessutom skrek han i en kvart när han skulle sova middag för att han inte fick kliva i spjälsängen "släv" (själv) som han säger. Det är mycket "kan själv" nuförtiden.

Självklart fick han ju gå i spjälsängen själv men efter en hel del velande och springande till köket där Selma satt på golvet och väntade och var ledsen så lyfte jag bara i honom själv tillslut, man kan ju liksom inte stå där hela dagen och vänta på att han ska klättra ner. Det uppskattades inte som sagt.

Men tillslut gick jag in till honom och han tystnade och sa "släv" och då lyfte jag upp honom ur spjälsängen och så fick han klättra i själv, då gick det snabbt och sedan la han sig direkt. Jag sjöng en sång och sedan somnade han och sov i flera timmar. Så trött var han allt, kanske lite väl trött, och lite väl envis.. Typisk tvååring kan jag tänka mig.

På eftermiddagen var jag och Selma iväg och fikade med Therese och Albin. Det skulle ha varit fler mammor och bebisar men de var sjuka och kunde inte komma. Men det var mycket trevligt ändå! Selma tyckte nog att det var kul att få träffa en liten i sin egen storlek också.

När vi kom hem lagades det kalops med potatis, det var gott och blev massor över så det räcker till lunch i morgon också. Perfekt att slippa laga mat då.